Alonwin

Förutom situationen med Johan pågår det lite småsaker runt om som faktiskt bara är trevliga. Ett sms ibland, stöta ihop ute ibland, prata på Facebook ibland. Små, små tecken på att jag inte är så ful, pinsam och tråkig som jag intalar mig ibland.

För några veckor sedan stötte jag på Niklas igen av en slump och det slutade med att vi gick hem den natten. Sedan dess har vi sms:at lite, i stort sett bara på fyllan, men det är ju då det behövs. Jag skulle gärna träffa honom på riktigt någon gång, men jag är helt på det klara med att det antagligen aldrig kommer ske.

Robin blir jag fortfarande inte klok på. Min slutsats är att han antingen är en player av stora mått eller en extremt blyg och osäker kille. I vilket fall som helst är det trevligt när han ibland skriver på MSN att jag är fin. Precis lagom.

Johan nr 1 kommer alltid vara min bästa vän, men jag är fortfarande rädd att jag sårar honom. I vårt gamla umgänge är jag fortfarande "Johans tjej" med alla och kommer nog så förbli ett bra tag. Hur han skulle reagera om jag träffade någon ny vet jag inte. Jag försöker att inte tänka på det.

Vad gäller Johan nr 3 så har vi av någon anledning lyckats att vara varandras fem i två-ragg två gånger. Jag bryr mig inte om det mer än att det varit trevligt. Jag är dock livrädd att han och Johan nr 2 ska börja prata om mig. Att gå hem med honom bör jag undvika i framtiden.

Jag vet själv att allt det här låter mycket. Jag ser, precis som ni, att jag söker bekräftelse på ett sätt som inte är hälsosamt. Men vet ni vad? Det skiter jag i just nu. Just nu njuter jag av att jag är ung och snygg, tids nog kan jag stadga mig.